Hur ska man be för helande?

Min stora övertygelse är att vi människor inte kan göra någonting/prestera för att någon annan ska bli helad. Helande är någonting Gud gör. Om man tror på en magisk formel för att någon ska bli helad då är det magi, och trots mot Gud och ockult. Hur vet jag att det är ockult? Jo, för om det fungerar så är det demoniskt för resultatet blir fokus på oss själva och vårt ego inte Gud. Gud ser inte magiska formlar utan till vår hjärtan, det är därför Jesus helar på så många olika sätt i nya testamentet, för man inte ska följa en formel. Gud är en Gud av kärlek, han struntar i yttre formler, han ser speciellt inte riter som upphöjer avgudar och reliker/s.k. heliga föremål (så som många katoliker/muslimer/judar tror) utan ser till hjärtan och avsikter.

Nej, istället för formler ska man endast söka Guds närvaro. För att befinna sig i Guds kärlek ger tro för då kan man vara säker på Guds kärlek (eftersom man då känner den) och då kan man också be med stor tillförsikt. Då kan man be i ödmjukhet (att det inte handlar om att jag gör ngt) och i tro (man vet att Gud vill väl och vill helande)!  Det handlar alltså inte om dig, men det handlar om att ge Gud plats, att rensa ut synd ur sitt liv så Guds liv och hans nåd kan ta plats!

Ibland kan man dock behöva be emot demoniskt betryck precis som ängeln som kom med bönesvar till Daniel blev försenad av Babylons andefurste, så kan våra bönesvar ibland sinkas ner av "negativ" andligt betryck från demoniska makter.. De är lätt att drabbas av misströstan då om det sker, men ge inte upp sluta aldrig förtrösta på Gud, det handlar fortfarande inte om att du saknar en metod.. Det kan dock vara bra att veta varför demonerna har ett fäste i situationen - så fråga Gud om vishet - och gå sen emot det, kanske är det en synd/förbannelse som har öppnat upp för det i ett samhälle, eller i ens persons liv.. Bryt det i Jesus namn och i Jesus blod.

Med andra ord om du känner att Gud vill göra något i ditt liv, är det livsviktigt att du börjar dagen med att söka Gud för Guds egen skull, för din egen relation med Gud är en livsviktig livlina.. Annars är det lätt för fienden att skiffta fokus i ditt liv på dig själv och att det bara blir en religös prestation som blir kvar.. Religion är död, den föder besvikelse och synd, Gud är liv! Ha alltid din blick fäst på Jesus!

Dagens tips: "Find me in the river - av Delerious" som handlar just om att bli kvar i Guds närvaro..

Hur blir man egentligen frälst enligt kristendomen?

"Den som tror på mig, ur hans inre skall flyta strömmar av levande vatten, som skriften säger." Och det är det som det handlar om när Jesus säger i Joh 3:3: - att man måste bli född på nytt för att komma in i Guds rike. Att ta emot en kärlekström som kommer från Gud.

Kristendom handlar inte om att prestera utan om att kapitulera inför Gud. Lärjungaskap till Jesus handlar inte om religion och plikter, utan om att ha en relation med Gud. Det är så enkelt.

Men behöver man verkligen göra upp med sitt eget ego fokus för att bli frälst? Kan inte ens ego och Gud va kompisar om det nu handlar om att ha en relation med Gud?
- Evengelikala kristna tror om man är fylld av sitt eget ego då kan man inte/vill inte fyllas av Guds kärlek för man har redan ett fokus: sig själv. Emedan kärlek är ju fokus/tyngdpunkt på andra människor. Du måste göra Jesus till herre på din täppa, inte dig själv. Ditt ego är inte ett gott fokus för ditt liv, inte ens att DU ska va snäll mot andra för det är ett orealistiskt mål, vi människor är inte snälla på riktigt. Att va beredd att dö för en andra person är riktig kärlek, sån kärlek Jesus som är Gud visade prov på här på jorden. Du är inte beredd att göra det. Gud har själv däremot gjort det för våra synder. Gud som är kärlek personifierad är däremot ett gott fokus för ditt liv. Han kan och vill fullkomna dig, han kan göra så du kan fungera som du ska, så du inte förblir en svikare/syndare/egoist.

Att leva med Gud i fokus är inte abnormalt, det är tillståndet av normaltillstånd som vi är skapade för. Vi är Guds barn och vi behöver vår himmelske far. Vi är svaga och vi är beroende av honom. Om vi tror vi är starka/bra/fullkomliga i oss själva lurar vi oss själva. Ingen människa är perfekt är ju ett vanligt svenskt uttryck, så varför då inte börja lite mer på Gud än dig själv - Gud är ju som bekant perfekt?

Det är inte förens när man är svag som man inser att man behöver Gud. Det är också då man kan vända sig till Gud och få tanka på av hans villkorslösa kärlek i hans närhet. När det skett kan man ge ut kärleken lika villkorslöst som man har fått den. När man växer i sin relation med Gud, har man har ett ställe att tanka på kärlek. Det ger en också en hopp för hopplösa människor man vet att det hela inte ligger på ens egna axlar, men att det är bra att man gör det lilla man kan och kan alltid tanka på av Gud kärlek, för att man kan visa på något större bakom ens kärlek och att inge hopp. Hopp som förvandlar!

Det är därför kristna är så bra på t.ex.  missbrukarvård eller att möta psykiskt icke fungerande människor, de kan älska den där extra milen, trots att missbrukaren ofta är en notorisk egoist så kan man se värdet bakom den brustna, det finns ett hjärta som kan bli helat bakom det hårda stenhjärtat..

Religösa människor (som nog inbegriper alla kristna då och då i svaga ögonblick) tror i motsats till det att de handlar om att jag ska göra goda gärningar utifrån mitt eget godhets förråd. Något som jag måste bevisa för att verka duktig. Men om man gör en god gärning för att verka god, är man god då på riktigt då?

Gör man inte det då för att man själv ska känna sig bra, glad och nöjd med sig själv (och slippa ha dåligt samvete), som en okristen vän till mig undrade? Är det då för den andre, eller för sin egen skull man gör något främst då? Är verkligen då den s.k. altruistiska handling, det som vi gör av kristen plikt, en osjälvisk handling då? Jag tror inte det.

Det man istället bör göra är att rannsaka sig själv och kapitulera inför sin kärleks brist och "strunta i att göra kristendom" och istället böja knä i sitt hjärta och umgås med Gud och få smaka på villkorslös kärlek så kan man om än inte lika fulländat ge vidare av/spegla den villkorslösa kärleken.. gratis och för intet..

Det är denna process - detta flöde - Jesus talar om som det "levande vatten" i Joh 7:38:

"Den som tror på mig, ur hans inre skall flyta strömmar av levande vatten, som skriften säger." Och det är det som det handlar om när Jesus säger i Joh 3:3: - att man måste bli född på nytt för att komma in i Guds rike. Det handlar inte om att prestera utan om att kapitulera (man ta emot syndernas förlåtelse och en förståelse om sin egen otillräcklighet och får en ny grund för sitt liv och ett nytt fokus! Ett nytt ödmjukt hjärta helt enkelt! Ett barnaskap till Gud på det vis som det var menat från början!

Det är att bli frälst, det är att låta Gud flytta in i ens hjärta..

Sen skadar det inte att läsa Johnnesevangeliet kapitel 3 vers 16 i Bibeln och säga ett litet amen! Sen är det klart! Sen är bara att gå vidare med din nyfunna relation med Gud!


=========================================================

Jesus om kärlek som kravet för frälsning och om ändens tid (det som föregår Jesus återkomst):

Matteusevangeliet kap 24: vers 4-14:
"Se till att ingen bedrar er. Ty många skall komma i mitt namn och säga: Jag är Messias, och de skall leda många vilse. Ni kommer att höra stridslarm och rykten om krig. Se då till att ni inte blir skrämda. Ty detta måste hända, men därmed har slutet ännu inte kommit. Folk skall resa sig mot folk och rike mot rike, och det skall bli hungersnöd och jordbävningar (!) på den ena platsen efter den andra. Men allt detta är bara början på 'födslovåndorna'. Då skall man utlämna er till att misshandlas och dödas, och ni kommer att bli hatade av alla folk för mitt namns skull. Och då skall många komma på fall, och de skall förråda varandra och hata varandra. Många falska profeter skall träda fram och bedra många. Och eftersom laglösheten tilltar, kommer kärleken att svalna hos de flesta. Men den som håller ut intill slutet skall bli frälst. Och detta evangelium om riket skall predikas i hela världen till ett vittnesbörd för alla folk, och sedan skall slutet komma."



=========================================================

PS./FAQ

Till dig som tvivlar på din egen frälsning:
Kom ihåg att frälsningen inte är en prestation utan bara nåd för att du accepterat att Jesus dog i ditt ställe, så slappna av. Det är det enklaste i världen det är bara att säga, tack Jesus! Det är där frälsningen börjar! Börja bara släppa mer åt mer av ditt eget liv i Guds händer! Rom byggdes inte på en dag, och Gud kan inte att renovera hela ditt hjärta i ett svep, du har ju en egen vilja som han måste dansa med tills dess att den förstår dansen helt utantill själv och tills du börjar gilla dansen själv! Lite rolig liknelse: Gud häller ingen mirakelsås i din mage utan sluta, så du får i dig så mycket så att du kräks! Han låter dig själv få smaka på såsen i din egen takt! Han har ju inte utplånat din vilja utan han kommer bara får den att dansa en ny och himmelsk dans full med hans kärlek!

Men jag kan inte älska dessa själviska idioter!?
Om du inte orkar få kärleken att flöda vidare även efter du haft en frälsningsupplevelse.. Kom ihåg att du själv varit i det träsket, alla är vi syndare. Ha nåd med andra. Ha hopp för andra! Det Gud gjort i ditt hjärta det kan han lika enkelt göra i andra! Svaret är då inte att ge upp i sådana fall eller att kämpa på med dina sista krafter och prestera kärlek tills du blir arg och frusterad en bitter religös person! Nej, låt då istället dina hjärtas rötter gräva djupare i Guds kärleks mylla så att kärleken kan flöda in i alla ditt träds grenar! Se på Jesus ansikte som strålar kärlek! Trace your steps backwards till det ställe du sist möte Jesus och hur ditt hjärta var inställt då! Börja där.. Ta en promenad, va med Gud när du diskar, tanka i vardagen! Be för människorna du inte kan ta försök få Guds ögon för dom! Att be för sina fiender fungerar! Man börjar älska dom och blir deras vän istället! Det kan jag bekräfta från egen erfarenhet. Va alltid kvar i kärleken och nåden förutan det är du inte kristen/Jesus lärljunge på riktigt.

Räcker det inte med att jag vet mycket om Gud och att jag tror lite på Jesus?
Lura inte dig själv att veta mycket kunskap om Gud räcker! Fakta: Kristendom är att älska Gud av hela sitt hjärta och sin nästa sig själv. Fakta: Man kan inte älska folk eller vara helig och god i teorin, eller genom att läsa om det (inte ens om det står i Bibeln)! Det är en attityd i hjärtat som är det viktiga i din bibelläsningen, som gör dig öppen för vad du läser i sånna fall.. Med rätt attityd blir det vettiga resultat av att läsa Bibeln. Gud kan iofs väcka grejer, genom sin ande när du läser, han är en nådefull och kreativ Gud. Det enda som du bör koncentrara dig på är du kan inte göra "ett enda hår på ditt huvud vitt" som Jesus säger, du kan inte rädda dig själv. Gud behöver rädda både ditt förflutna (genom sitt kors och nåd) och din framtid (genom sin helige ande och kärlek och nåd)! Gör Jesus till din herre nu! Sluta slösa din tid, du vet aldrig om den här dagen är din sista.

-Men vad är kärlek, jag trodde det var en känsla?
Sann kärlek är inte likgiltig, sann kärlek gör något åt saker som inte står rätt till, sann kärlek är aktiv (för de andras skull). Sann kärlek är ett mysterium. Gud är kärlek. Han är den korrekta definitionen och den perfekta källan. Den största beviset på riktig kärlek var när Jesus Guds son och även en del av gudomen själv dog för oss på korset, trots att han var fri från synd och kärlek personifierad, så dog han för oss. Sann kärlek är uppoffrande för en annan ända till det yttersta, ända intill döden.  Läs Korinterbrevet kapitel 13!

Hur ska jag ha kärlek till mig själv?
Det kan du be om! Och om du vet att Gud älskar dig så kommer du nog få mycket enklare att älska dig själv, inte kan väl skaparen av Himlen och Universum ha helt fel? Och om du inte tycker så mkt om dig själv, då är det väl lika bra att du litar på någon annan än dig själv (som skapat allt, som vet allt, som är kärlek, som är din himmelske far) som säger att du är bra och värdefull? ;D

Sann kärlek är också att ha nåd med sig själv också, precis som Gud har nåd med en (det är ju det han främst vill av allt i världen; allas väl - så även ditt väl - och att hjälpa oss och förlåta oss, att va nådefull mot oss). Och om vi går fel, vad gör väl det? Gud kan låta kärleken och nåden flöda över även där! Det viktigaste är att man stays in touch och hålla sig nära Gud och hålla sitt hjärta mjukt.. För ute i världen där djungelns lag råder där blir det hårt fort, väldigt fort.

Skönheten oförklarlig utan Gud

  

Skönhet har ingen praktiskt nytta, tänk bara på en påfågel, kan det verkligen vara nyttigt att ha så stora plymer som den fågeln har. Nej skönheten är något som omöjligen kunde ha utvecklats fram. Ok vissa menar att det skulle vara skrämmande mot rovdjur, men det köper inte jag rovdjur är inte dumma. T.ex. en hund kan öppna dörrhandtag, tror inte andra rovdjur är dummare de jagar ju i flock och har massa andra intelligenta betéenden. En del påstår att de sköna plymerna lockar till sig honor. Men evolutionen kan bara prioritera det som ger överlevnad av generna och att ha bra kroppsbyggnad som är byggt för mobilitet det borde anses som attraktivt rent evolutionistiskt sett och vara det som anses vara attraktivt. Skönhet kan ge en viss fingervisning på friskhet, men jag är övertygad om att det inte skulle överdrivas till en sådan mild grad som meterlånga plymer, det kan knappas premiera överlevnad denna excess. Däremot tror jag att skönheten finns för att Gud vill skämma bort oss!

The beauty in life is evident everywhere - we look (inspite of the coruption of the fall from edens paradise state):

Kan denna skönhet vara en slump? Om Gud inte skapat oss borde inte vi inte se ut som i planet of the apes?

Se på skönheten i naturen, den berättar om att det finns en skapare.. Evolutionen kan inte skapa skönhet endast funktion, vilket är vitt skilda ting. Den gyllene regeln dvs. lagen om förhållanden i skönhet har ingen direkt koppling med funktionalitet. Visst kan missbildning tyda på sjukdom, men från början var ju apa-utseendet det rätta utseendet och människans utseende det missbildade om evolutionen har rätt dvs. man kan inte se ngn skillnad.. Kvinnor borde alltså vara lika håriga som män och påfåglar och andra underbara djur borde inte finnas.. Det är ju såklart varmare att ha päls än att inte ha det..

 

Se på skönheten i naturen, den berättar om att det finns en skapare.. Evolutionen kan inte skapa skönhet endast funktion, vilket är vitt skilda ting. Den gyllene regeln dvs. lagen om förhållanden i skönhet har ingen direkt koppling med funktionalitet. Visst kan missbildning tyda på sjukdom, men från början var ju apa-utseendet det rätta utseendet och människans utseende det missbildade om evolutionen har rätt dvs. man kan inte se ngn skillnad.. Kvinnor borde alltså vara lika håriga som män och påfåglar och andra underbara djur borde inte finnas..

Det här är bara en sorts tropisk fågel med helt egen skönhet! Tänk på att det finns 100 000-tals sådana fågel arter!

Beauty is also in the eye of the beholder, but it is also exploring creation together with God and co-create with him. Beauty is life. And Life is creative, Creation declares the glory of the lord when it lets you co-create with God!

Gud finns och vill ha en relation med dig!

Vem är Gud o vad vill han o hur kan man veta?

Bevis för Gud finns överallt

Vissa tror att Gud är svår att tro på, jag tycker att bevisen för han finns överallt. T.ex. i vårt självmedvetande, skönhet, i humor, i kattungar, i musik, i overhört invecklade funktioner i naturen som är anpassade för liv, så som DNA, vår hjärna, vår syn (som inte kan ha uttvecklats stegvis - tänk bara vad för nytta har en halv lins i ögat).

Gud är kärlek

Om Gud inte skulle vara god skulle han då skapat vår förmåga till kärlek, humor, skönhet, vacker natur? Nej, om Gud finns är han kärlek. Se bara på hur många människors liv han har förvandlat genom åren, t.ex. slavdrivaren som skrev Amazing Grace, när han fick möta Gud så skrev han den berömda sången och började arbete mot slaveriet. Moder Theresa fick möta Guds kärlek och lämnade det trygga livet som lärarinna nunna och for till Indien för att hjälpa det fattiga och föräldralösa och de sjuka. Guds kärlek förvandlar!

Min egen erfarenhet av Guds kärlek:

Jag tror/vet att Gud är kärlek, för jag har själv upplevt Gud och hans kärleken konkret.T.ex. så tog Gud mig ur en depression genom ett under: Gud möte mig när jag ödmjukt bad (då jag insåg att den antagligen var mina egna val/tankar som lett mig till depression) att Gud ta mig ut ur den depression. Då kom Gud med en värme och massa mysiga känslor i mitt hjärta sen har de värmen mött mig varje gång jag närmar mig Gud ödmjukt de sista 8 åren. Det är nästan svårt för mig att säga att jag tror på Gud, för jag vet att han existerar.

Gud kan ta bort all skulld

Jag är kristen, men kristendom handlar inte som många tror om att följa en massa regler, det handlar om att ha en relation med Gud. Visst Gud är helig och ingen kan komma till Gud utan att vara helig, men Gud har löst det problemet genom att han själv kom hit ner och dog för våra synder på korset, i form av människan Jesus. 

Gud kan fixa vår framtid

Och genom en relation med Gud vill han även förvandla vår framtid! Han vill även förvandla våra ofta hårda hjärtan så att vi kan älska och vara heliga genom hans hjälp! Detta är det riktiga kärleken männskligheten behöver, den villkorslösa kärleken som inte kräver något tillbaka, den kan han lägga i våra hjärtan! Och att få vara kristen är ett äventyr, och att få se han förvandla både ens eget liv och andras! Gud skulle inte skapat allt underbart i världen om han inte var kärlek och han vill allas väl och vill skämma bort oss med goda gåver som en kärleksfull far! Det främsta som han vill förvandla är dock våra hjärtan och det är det största undret att få uppleva! Vi kan få ett nytt liv och ett helt hjärta och få känna oss rena och oskyldiga igen som när vi var barn! Det är det Jesus i bibeln kallar att bli född på nytt!

Man kan veta att Gud är personlig - för vi är personliga

Det sägs att en flod aldrig kan flöda över sin källa, den principen gäller också annat i universum, den gäller även oss. Vi har en personlighet, alltså måste det som har skapat oss också ha en personlighet. Något opersonligt kan omöjligen veta vad som utgör en person eller ha en vilja att skapa den, det säger sig själv. Alltså måste vårat ursprung vara personligt. Därmed kan vi utesluta att de vanligaste formerna av hinduism, buddism och New Age har något med verkligheten att göra. 

Även den vanliga ateismen (materialism/naturalismen)  som tror att allt är materiellt är det enda som finns, kan inte heller förklara fenomen som vårat självmedvetande, eller kärlek och empati för de svaga och utsatta i samhället eller humor, för hur kan ett gäng atomer ha de egenskaperna? På sin höjd kan atomer skicka vidare information (så som i en dator), men aldrig förstå något eller vilja något. Ändå vet vi att vi vet saker och att vi vill saker. Vi vet t.ex. att vi finns, absurt om vi bara vore atomer. Och hur kan ett gäng atomer göra val - oberoende av sin input som vi kan? Vi kan välja gå vänster eller höger, en robot kan alltid bara göra det dess input och programering säger åt den att göra. Om en robot går i en korsning så kan inte en robot välja i strikt mening (ett val sak kan slumpas fram) vilket håll den ska gå - men det kan vi. På samma sätt är det också med alla andra val vi ställs för - vi kan välja!

Gud och ondskan

Ondskan kom in i världen genom att människan valde möjligheten att välja mellan ondskan och godhet i endens lustgård. Innan kunde vi bara älska och göra gott, för Gud är kärlek och människorna var inneslutna av honom. Men riktigt kärlek kräver alltid en valmöjlighet (därav kan inte det finnas kärlek om ateismen är sann för vi är då robotar f.ö). Gud gav oss vår frihet den finaste gåvan! Men det fina är att vi kan få komma in i Guds kärlek igen om vi väljer att tro på Jesus och låta han komma in i vårt liv! Då kan han skapa en ny vilja i oss ny och god! Man kan tro att man är fri från ondska för att ens självransakning kanske inte går så djupt, men alla av oss är främst egoister, och egoism är i Guds ögon ondska. Vi behöver alla hans hjälp i våra liv!

Med ondskan kom också lidandet

Lidande på jorden är ett tecken på att vi inte är på rätt väg och att vi behöver åter vända oss till Gud som mänskligheten. Och mycket lidande är också direkta konsekvenser av våra fria val som människor. Så som svält och hög barna dödlighet i 3e världen, saker så som vi lätt skulle kunna utrota om vi verkligen ville. Och jag skyller inte på västvärlden, egoism och ondska är ett problem över hela vår värld, det är t.ex. korruption och maktmissbruk också bland Afrikas ledare som ställer till det för t.ex. bistånd att nå fram. 

Gud vill oss väl - när han vill ta bort oss ifrån synd

Man kan tro att Gud vill begränsa oss när han säger att vi inte ska synda, men allt det Gud gör är motiverat av kärlek. Synden är ett gift, som likt ett lösningsmedel löser upp det goda i vår själ. T.ex. porrmissbruk som jag själv slagits med skadar ens bild av kärlek och sexualitet, och intimitet. Gud vet att den närhet han skapat oss för är mycket bättre och godare än olika former sexmissbruk så det är också för vår skull han vill få oss att sluta synda. En grej är dock viktig att notera vi kan själv inte bli fri från synden för så fort vi själv blir fri från en dålig ovana el. synd så kommer allt som oftast istället en och tar dess plats. T.ex. stolthet (att tro att man är mer värd än andra) är alltid nära till hands när man har framgång. Så vi är i beroende av Gud när vi fightar synden. De som fightar synden på egen hand det pånyttfödda kristna ofta kallar religösa människor det är lätt att märka att dessa inte är särskilt ödmjuka en del av dom är riktiga översittare på höga hästar t.ex. Men även en person som känner Jesus kan halka dit själv.

Oftast har vi alla drag av det som vi avskyr hos andra. Vi behöver helt enkelt Guds hjälp och hans kärlek och helighet, som kan komma oss till del genom en nära och intim relation med Gud, genom hans Helige Ande. Det är därifrån en kristen måste hämta sin kraft, och den ända källa som man kan ösa ur som inte är nedsvärtad av egoism och självvinning. Om man vill älska någon i egen kraft för att vara en god kristen, slutar det snart med att vi kräver något tillbaks. Men Guds riktiga kärlek, ger liv och skapar nya relationer och möjligheter utan krav på att få något tillbaks. Det står i Bibeln om ett liv i överflöd och det är precis vad det handlar om. Precis somJesus berättare för en samarisk kvinna han möter vid en brunn:

John 4:10	Jesus svarade henne: "Om du visste vad Gud har att ge och vem det är som säger till dig: Ge mig något att dricka, då skulle du ha bett honom, och han skulle ha gett dig levande vatten."
Joh 7:38	Den som tror på mig, ur hans inre skall flyta strömmar av levandevatten, som skriften säger."

Hur blir man räddad?

Joh 3:16

Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att de som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv.

Apg 2:21

Men var och en som åkallar Herrens namn skall bli räddad.

Be till Gud om förlåtelse för dina synder (de fel, det smutsiga, det egoistiska i ditt liv) och för att du levt utan Han i ditt liv som är kärlek. Be att Gud ska komma in i ditt liv och i ditt hjärta och ställa saker till rätta. Tacka honom också och tro att Jesus dog för dina synder på korset också! 

Vi behöver den kristna gemenskapen

Och be gärna om kristna vänner och ett kristen gemenskap att gå till t.ex. en kyrka där man tror på det nya livet i Jesus, det kan vara ett riktmärke för dig. Utan det nya livet och Guds kraft är kristendom bara torr relation, undvik religion.

Utan stödet av en församling faller många bort från tron efter bara efter ett litet tag i och med att detta samhälle är så Gudsförgentligt och självcentrerat, och oförstående för allt heligt. Så varför inte gå till en kyrka redan nästa söndag och bevara den nya relation du fått med Gud?

Kristendom handlar om relationer och kärlek och allt sånt är ju svårt på egen hand eller hur?